onsdag 3 augusti 2011

“humorflexibilitet”, “inte skämta alls”,Snitt-skämt

Rent “skämthistoriskt”, har jag tänkt att alla människor äger sin humor, och har rätt att ge exempel och uttryck för den. Detta kan jag tycka även idag, men möjligen i en något reviderad konstitution. Min far brukade säga att “man väljer skämt efter omgivning” & det är en bra grundregel när det gäller humor.

Men resonemanget borde inte stanna där, vilket säkerligen inte var min fars tanke heller, men…

Om Du inte rör Dig i många omgivningar (eller flertalet olika arenor för att hänvisa till sub-titeln på min huvudblogg), finns en möjlighet eller risk att skämten stagnerar om sammansättningen inte varieras, för De som inte har samma sorts humor som en själv. Gäller det då att utöka/förändra eller byta inriktning på skämten kan man fråga sig? Vi skulle kunna kalla det för en sorts “humorflexibilitet”.

I vilken relation kan vi ställa denna flexibilitet till “man väljer skämt efter omgivning”? Resonemangen påminner om varandra, men bor inte riktigt grannar även om de finns på samma gata.

Kontentan borde bli någonting som följer; även om Du rör Dig på få arenor bör Du inte alltid dra samma typ av skämt, ibland kan Du till och med välja att inte skämta alls.

Varför denna reflektion? Jag & Anna & Malva blev överbjudna till våra kära grannar Peter och Jessica. Där satt vi & pratade till sent på kvällen & häng med nu… Willes (min lillebrors) flickväns brors tjej som har barn på samma dagis som våra grannar var också där och hälsade på. 3 småbarnsmammor satt och pratade & av någon underlig anledning kom samtalet in på förlossningar & då även kejsarsnitt.

Jag har tidigare nämnt hur ord-skämten börjar. Den del av hjärnan som humorn finns i hörde ordet “snitt” och satte genast igång. Men jag började inte delge mina skämt utan sparade dem till nu.

Kejsarsnitt i sig är allvarliga saker & det är inte själva ingreppet i sig eller föräldrar eller anhöriga, utan skämt om läkarna som “poppade” upp i huvudet.

Vad säger den ena förlossningsläkaren till den andra?
- vilken [snitt] – hastighet brukar Du ha?
-  Min [snitt] – tid brukar vara bra. Hur är det själv då?
- Jodå, jag har en god [snitt]  - s om jag får säga det själv.

Förlossningsläkaren hade bra [snitt] - betyg från skolan vilken senare gav honom en god [snitt] – lön.